VICTIM OF TORTURE

Interviewed with Nget Nha, Female, 48yrs,Farmer, Living in Thnung Ror Loeung Village, Leay Bo Subdistrict, Tramkakk District, Takeo Province. Interviewed by:Chuong Sophearith. No.64pp

Document thumbnail
Data Info ព័ត៌មានទិន្នន័យ
Record ID :
លេខឯកសារ :
VOT0201
VOT0201
Title :
ចំណងជើង :
Interviewed with Nget Nha, Female, 48yrs,Farmer, Living in Thnung Ror Loeung Village, Leay Bo Subdistrict, Tramkakk District, Takeo Province. Interviewed by:Chuong Sophearith. No.64pp
សម្ភាសជាមួយង៉ែត ញ៉ ភេទស្រី អាយុ៤៨ឆ្នាំ ជាកសិករ នៅភូមិធ្នង់រលើង ឃុំលាយបូរ ស្រុកត្រាំកក់ ខេត្ដតាកែវ។ សម្ភាសដោយៈជួង សុភារិទ្ធ ចំនួន៦៤ទំព័រ
Document Date :
កាលបរិច្ឆេទឯកសារ :
1/25/05
1/25/05
Document Collection Date :
កាលបរិច្ឆេទប្រមូលឯកសារ :
4/25/05
4/25/05
Source :
ប្រភព :
DC-Cam VOT
DC-Cam VOT
Notes កំណត់ចំណាំ
Summary :
សេចក្ដីសង្ខេប :
Nget Nha is PTSD victim. She got married to Mam Sarin in 1980. She has 7 children. Her father called Norn Suon died 10 years ago. Her mother is now 75 years old. Nha has 7 siblings. In the Pol Pot regime she was working in the woman unit. In the Khmer Rouge, she was lacking of food, water, medical care,l and shelter. She got serious injury. She was in combat situation. She was brainwashed. She was close to death. She was forced separate from family members. She was lost. She was in a situation where her life was in danger. She used to drown when she was 5 years old. She suffocated for the 20 years. She was beaten on the head last month. She used to loose consciousness many times. Recently, she has recurrent thoughts of the most hurtful events. She feels withdrawn from people. She is unable to feel emotions. She easily feels jumpy. She has trouble sleeping. She feels on guard. She feels irritable. She is avoiding activities that remind her of the traumatic event. She is less interest in her daily activities. She feels as if she does not have a future. She is avoiding thoughts associated with the traumatic experience. She is sudden emotional. She has difficulty in performing her daily tasks. She feels guilty for having survived. She feels hopelessness. She spends time thinking about why these events happened to her. She feels as if she is going crazy.
ង៉ែត ញ៉មានជំងឺបាក់ស្បាត។ គាត់រៀបការជាមួយម៉ម សារិននៅឆ្នាំ១៩៨០។ គាត់មានកូន៧នាក់។ ឪពុករបស់គាត់ឈ្មោះនន សួនស្លាប់១០ឆ្នាំហើយ។ ម្ដាយលូវអាយុ៧៥ឆ្នាំ។ ញ៉មានបងប្អូន៧នាក់។ នៅសម័យប៉ុលពតគាត់ធើ្វការនៅក្នុងកងនារី។ នៅសម័យខែ្មរក្រហម គាត់ខ្វះខាតម្ហូបអាហារ ទឹក ថ្នាំពេទ្យព្យាបាល និងជម្រកស្នាក់នៅ។ គាត់ធ្លាប់រងរបួសធ្ងន់។ គាត់ធ្លាប់ប្រយុទ្ធតស៊ូនៅក្នុងសមរភូមិ។ គាត់ត្រូវគេអប់រំអោយផ្លាស់ប្ដូរគំនិត។ គាត់ជិតតែនឹងត្រូវស្លាប់ខ្លួន។ គាត់ត្រូវខែ្មរក្រហមបំបែកចេញពីសមាជិកគ្រួសារដោយបង្ខំ។ គាត់ត្រូវវងេ្វង។ គាត់ធ្លាប់ជួបនូវស្ធានការណ៍ដែលធើ្វអោយជីវិតគាត់ជួបនូវគ្រោះថ្នាក់។ គាត់ធ្លាប់លង់ទឹកនៅអាយុ៥ឆ្នាំ។ គាត់ថប់ដង្ហើម២០ឆ្នាំមុន។ គាត់របួសក្បាលមួយខែមុន។ គាត់ធ្លាប់សន្លប់ជាញឹកញាប់។ បច្ចុប្បន្ន គាត់ចេះតែធើ្វឱ្យនឹកឃើញជារឿយៗដល់ហេតុការណ៍ដ៏ឈឺចាប់បំផុតរបស់គាត់។ គាត់គិតថាមិនរវីរវល់អ្នកដទៃ។ គាត់ពុំអាចនឹងមានអារម្មណ៍អី្វសោះ។ គាត់ឆាប់ភ្ញាក់ផ្អើល។ គាត់ពិបាកក្នុងការទទួលទានដំណេក។ គាត់ចេះតែធើ្វឱ្យប្រុងប្រយ័ត្នខ្លួនជាប់ជានិច្ច។ គាត់ឆាប់ខឹង។ គាត់ចង់ជៀសវាងនូវសកម្មភាពដែលធើ្វឱ្យគាត់នឹកដល់ហេតុការណ៍ដ៏ក្រៀមក្រំចិត្ដរបស់គាត់។ គាត់ពុំសូវចាប់អារម្មណ៍នឹងសកម្មភាពប្រចាំថៃ្ងរបស់គាត់។ គាត់គិតថាហាក់ដូចជាគ្មានថៃ្ងអនាគត។ គាត់ចង់ជៀសវាងមិនឱ្យគិតអំពីហេតុការណ៍ដែលពោរពេញដោយការឈឺចាប់របស់គាត់។ គាត់ស្រាប់តែមានប្រតិកម្មក្នុងខ្លួនពេលគាត់នឹកឃើញដល់ហេតុការណ៍ដែលគួរអោយឈឺចាប់បំផុតរបស់គាត់។ គាត់មានការលំបាកក្នុងការបំពេញមុខងារប្រចាំថៃ្ង។ គាត់ស្ដីបន្ទោសខ្លួនឯងចំពោះការដែលនៅមានជីវិត។ គាត់អស់សង្ឃឹម។ គាត់ចេះតែធើ្វឱ្យគាត់ចំណាយពេលគិតឆ្ងល់ថាហេតុអី្វបានជាហេតុការណ៍ទាំងអស់នោះកើតមានចំពោះគាត់។ គាត់គិតថាគាត់ហាក់ដូចជាចង់ទៅជាឆ្កួត។
Copyright :
© DC-Cam
រក្សាសិទ្ធិដោយ :
© មជ្ឈមណ្ឌលឯកសារកម្ពុជា